Allmogegetter - göingeget, jämtget, lappget
Föreningen | Allmogegetter | Bevarandet | Getskötsel | Länkar | Forum | Hem  
ALLMOGEGETTER   »Göingeget   »Jämtget   »Lappget

Allmogegetter

Geten är ett av de allra äldsta husdjuren, och var förr mycket vanlig i Sverige, framför allt i skogs- och risbygd. Geten kallades ofta "fattigmans ko", eftersom även fattiga familjer hade råd att hålla en get för mjölkens skull. Getterna gav även ragg, horn och kött till husbehov. De höll landskapet öppet genom att beta sly och buskar, och kunde också användas som dragdjur till små kärror.
 
Allmogegetterna är oförädlade lokala lantraser. Sådana raser betecknas ibland allmogeraser. De är under århundraden anpassade till lokala förhållanden och ett självhushållande jordbruk. De har aldrig utsatts för förädling i form av medveten inkorsning med importerade djur eller selektion efter speciella avelsmål.
 
I början av 1800-talet lär det ha funnits mer än 170 000 getter i landet, men nu finns endast något tusental djur kvar. Av dessa är de allra flesta förädlade mjölkgetter och bara något hundratal är oförädlade allmogegetter.

Raserna

Vi talar i dag om tre olika lokala raser från skilda miljöer: Göingegeten är anpassad till fattig sydsvensk skogsbygd, jämtgeten till fäbodbruk och lappgeten till renbetesmark i norr. Det finns små utseendemässiga särdrag men olika färger kan förekomma såväl bland allmogegetterna som bland övriga lantrasgetter.
 
Föreningen Allmogegeten upprätthåller genbanker för lappgetter, göingegetter och jämtgetter.

Vad skiljer allmogegetter från vanliga lantrasgetter?

De högmjölkande och delvis hybridiserade getter som ofta hålls på större getgårdar benämns ofta "lantrasget" eller "mjölkget". Dessa getter är vanligen av rasen Svensk Lantrasget, som är en ras framavlad för att ge mycket mjölk. De har för det mesta stora men tunna kroppar och väldigt stora juver. Det är alltså inte denna typ av getter vi i Föreningen Allmogegeten arbetar med.

 

 

 

 
 
© Föreningen Allmogegeten, om ej annat anges.